.

Hur som haver har jag beställt läkartid för att utesluta att det är nått medicinskt.. Sen får dom väl spärra in mig på hispan eller nått ;)

Mollie har äntligen fått en operationstid den 20feb, så nu håller vi alla tummar att inget kommer i mellan. Just nu är vi stormförkylda och mollies luftvägar är kassa men det MÅSTE gå över innan. Läkaren pratade självklart också om att kommer det in något mer brodskande fall får vi avstå vår tid till detta. 

Den 20 februari ska dom alltså söva lillfia och operera struplocket. Den läkaren kommer också sätta en sond genom näsan för att mäta pH-värdet i uppstötningarna och den skall sitta i 24tim. 

Sen är nu lungmottagningen involverad (efter att jag ifrågasatt och skällt på dom) så dom skall va med och utföra en bronkoskopi (man går ner med kamera i lungorna) och en lungsköljning. 

Vi börjar bli lite smått nervösa och jag packar, fixar och planerar. 

Tommie frågar ofta om vi inte kan skita i allt och hoppas det går över av sig självt. Det gör mig lite irriterad och illa till mods. Även om jag vet att hon behöver opereras och att läkarna aldrig skulle göra det om det fanns tveksamheter, så får det mig ändå att tänka om jag har gjort rätt som stridigt så mycket för dessa undersökningar och operationer och ibland tänker att det är "mitt fel" och "vad är jag för mamma som låter min älskade bebis få genomlida allt detta".